IBLAND SÅ.

Var tid har sin tjusning, brukar det heta när man har småskitar hemma. Och det stämmer nog. Bara det att jag förmodar att majoriteten av alla föräldrar ibland måste söka efter själva tjusningen med både ljus och lykta. För SÅ jäkla pluttenuttigt och gosigt och mysipysigt är det i n t e att vara förälder. Långt ifrån.

Men ibland slår det faktiskt även mig, hur tillfreds jag kan vara i ett "nu". Och det är 9 gånger av 10, när mina barn är nära. Riktigt nära. Såsom nu. När yngsta avkomman sover i min famn.

KOM IGEN NU VÅREN. DAGS NU.

Tjohej, längesen jag skrev, sorry sorry! Har sin förklaring dock, mår inget vidare, men det är som det är. Snart kommer våren och med den kommer jag nog tillbaka med full kraft. Ville bara rapportera lite kort att allt är ok med oss. Ni får några bilder istället! Nu vet jag inte i vilken ordning de kommer, men de föreställer iaf detta:
1. Jag och barnen, taget av min pappa på nyårsafton.
2. Michaela, på väg till sitt allra första disco!
3. Oliwer, som börjat sova på mage.
4. Jag och Oliwer. Oliwer med en äppellapp i pannan.
5. Oliwer vid matbordet.

Hörs snart igen!

RESOR

Christian har varit på tjänsteresa. Igen. Det kommer eventuellt att fortsätta såhär ett bra tag framöver, att han är borta varannan vecka. Så det är bara vi vänjer oss. Denna gång måste jag dock få påstå att det gick riktigt jäkla bra! Visserligen behöll jag Michaela hemma från skolan onsdag och torsdag pga att hon var så himla förkyld, så jag slapp ju all stress med att lämna och hämta, men vi upplevde ändå stor skillnad denna gång. Jag kände mig lugnare och tryggare. Inte alls lika hispig som jag ibland kan vara. Skönt.

I skrivande stund ligger Christian och sover (han kom hem vid ett inatt), Michaela spelar spel på min dator, Oliwer sover en kortis och jag sitter i flanellpyjamasbyxor och har skrivit en lista över saker som idag ska inhandlas på Ikea - tjohooo!

Nedan några bilder från de senaste dagarna, när Christian var bortrest.