FJORTON DAGAR KVAR

Tjatiga rubriker, eller hur? Sorry. Det är inte för er skull jag tjatar. Det är för min egen skull. För att verkligen känna att det rör på sig. Sen när bebis har kommit kommer jag skriva hur gammal den är, dag för dag. Nääädå. Då återgår rubrikerna till sitt normala, lite wacko, jag.

Om två veckor, den här tiden, har vi kanske fått vår bebis. Vet inte. Allt vi vet är att vi ska vara inne på förlossningen klockan 07.00 onsdagen den 18 juli. Då antar jag att jag ska prep:as med massa otäcka konstigheter (som de inte hann med förra gången), såsom kateter (tvi vale!) och nålar i händer och allt möjligt. Jag är ju inte så hispig av mig när det gäller sjukvård, men nu när jag liksom vet vad som komma skall och inte kommer vara hög på smärtor eller smärtstillande så känns det lite annorlunda. Konstigt, man borde ju vara "glad att slippa smärtorna" som en vanlig förlossning innebär kan man tycka, men njä. Det är tudelat. Smärtorna hör ju liksom till. Och ont kommer jag ju ha ändå - ni som nångång gjort en bukoperation vet det. Och det här är ingen bukoperation a la gallan (som jag pep rejält över vill jag minnas), utan nu är det en hel bebis som ska ut genom ett hål på magen. Mmm. Fick ni härliga bilder nu? Nä usch, byte av samtalsämne.


Något som är lite intressant i sammanhanget är dock den informationstext jag har fått av förlossningen. Det står såhär:


Förberedelser kvällen före operationen
Ta bort hårväxt mellan navel och blygdben med hjälp av hårborttagningskräm. OBS, ej rakhyvel, då det kan skada huden.


Jo, det står en massa annat också förstås men.. det där ovanför. Vad är det för hår de pratar om? Det är inte håret på muffen, eller ja, det beror ju på hur högt ens hår på muffen växer, vad vet jag. Men mellan naveln och muffen? Är det någon av oss tjejer som har värsta regnskogsbuskaget precis under naveln? Har jag missat något? Ok, nu må det vara att jag faktiskt inte riktigt längre kan se området just under naveln på grund av en koloss till mage, men när jag känner efter... nä.. inget hår där inte. Bara att tacka och ta emot? (seriöst har jag börjat fundera på det här, hur ser vissa kvinns ut under kläderna? romantisk middag och man kommer hem och ska ta av sig kläderna inför en hot sexy karl och så fort trosor åker av så vavawoooom så hoppar groteska busken lucifer fram? nä... otäcka bilder igen. byte av ämne. igen)

Idag skulle jag och M egentligen ha följt med Mathias och Ida till det här trevliga stället.  Men det sket sig. På grund av mig. Det dåliga samvetet hänger som ett mörkt moln över mig just nu, men jag måste måste måste försöka lyssna på kroppen. Har så mycket onda förvärkar, så jag vågar inte utmana ödet. Det är inte det att jag är rädd att bebis kommer att komma ut bland tigrarna eller på äpplet-och-masken-karusellen, utan det är mer hur ont jag kommer att ha ikväll och imorgon, för att ha flängt runt därborta. Frågade M imorse om hon skulle bli jätteledsen om vi hoppade över dagens planer och den underbara ungen svarade helt enkelt: -"Nä mamma, det är lugnt. Vi kan ta en lugn dag härhemma istället. Kanske gå och köpa en glass." Ungrackare. Älskar dig till månen och tillbaka.


En sista grej här nu då. En sån där irriterande grej. Guldis, vår hamster, har ju haft en vattenflaska med sån där kula ni vet, så slickar hon på kulan och så kommer det vattendroppar. Vår flaska har börjat läcka. Läckte så det var blött i hela buren. Blä. Var på djuraffären och köpte en ny. Vad hände? Den läckte DEN MED! Nu är jag så pissed så hamsterstackaren får dricka ut liten kopp med vatten, men nog fasen måste det finnas vattenflaskor på marknaden som inte läcker? Är det too much to ask? Jäkla smådjursproblematik...