DUKTIG FRU?

När man kollar termometern early morning numera så är lilla pinnen allt närmare den där nollan. Man kan ana frostens ankomst. Säkerligen riktigt snart.
- Titta mamma, jag röker! är en föraning.
För en gångs skull är vi alla hyfsat redo för kallgraderna. Iallafall om man kollar vår garderob. Mentalt redo? Knappast. Kommer jag aldrig vara. Christian däremot älskar ju detta. Knäppihuvudetärhanju.

Som ni vet har vi ju en minsting som växer så det knakar. Han har just nu storlek sextiotvå, men är i rask takt på väg mot sextioåtta. I skrivande stund ligger denne person och sover ute i vagnen i en finfin overall som han fått av sin farmor och farfar. Insåg dock när jag klädde honom i den att den tyvärr inte kommer bli särskilt långvarig. Dålig tajming att inte ha någon overall som man får plats i när det blir allt kallare, tänkte jag. Alltså behöver han en ny. Och se ibland (nångång varje sekel?) gör jag min make (läs: han som är sådär lite dumsnål emellanåt) stolt! För faktiskt kom jag ihåg att det, därborta i hallen, fanns en lapp från en klädesaffär där det stod att en god nyhet sällan kommer ensam och att vi därför skulle få femtio procents rabatt på ett babyplagg.

Now, det är såhär en orderbekräftelse ska se ut! Stolt över mig nu Christian?